Nu flyttar jag!

Från och med precis just nu finns jag på http://lillaufot.wordpress.com!

Flyttproblem

Tack för kommentarerna och tipset. Jag kommer att lägga en länk till den nya bloggen här. Tyvärr är Trasselsudd upptaget på wordpress och jag vill inte vara någon prinsessa längre. Så i detta läge funderar jag på ett nytt namn. Väldigt svårt faktiskt. Det var underbart att komma tillbaka till stickcaféet efter att ha varit borta så länge. Min sticklust bara växer. Jag tror faktiskt att jag ska sätta mig och sticka en stund, så kanske jag blir mer kreativ!

Sticktorka

Jag har ju inte stickat på x antal månader och därmed inte heller skrivit i bloggen. Nu är jag emellertid igång med stickandet. Jag känner dock att bloggen är trist och funderar på att starta upp en ny, fräsch sådan. Än så länge är det på planeringsstadiet, men det håller inte att fortsätta här.

Aaaarrghhh!

Nu var det dags att snubbla i klackarna! Jag och min tjusige partner har trasslat in sig i varandra och det är ju så på Broadway att det är många steg och snabbt går det. Därför är det ju inte så konstigt att man snubblar ibland. Icke desto mindre irriterande att ligga där med näsan i golvet. Under senaste rundan uppstod ett fel och denna stackars dansare vet ännu inte vad, mer än att dansens senaste snurr inte går att genomföra. Förra rundan gick utmärkt och där hittas inga fel. Nu är det bara att ta en massage för den stackars ömmande kroppen och fundera igenom rutinen ett varv till. På med leendet för "the show must go on"!

Lite såhär känns det just nu!

Champagne fizz hat...

...måste ändå anses vara Årets mönster! Kanske kan vara något till nyårsfirandet? Det kan ju bli kallt om öronen till tolvslaget! (Mönstret finns i Interweave Knits Weekend 2009).

Sunset Boulevard...

...har jag döpt projektet till, efter musikalen (jodå!) med samma namn. Tanken är att de färdiga vantarna ska ge känslan av en solnedgång i ett väldigt blått hav.

Eftertankens kranka blekhet

Jag provstickade mina två garner (plus ett annat) bara för att se hur de såg ut tillsammans. Resultatet blev lite nedslående. Färgerna var fina, men det var inte alls den färgglädje och djärvhet jag hade hoppats på. Ingen Broadwaykänsla alltså!

Det var bara för mig att vända åter till garnskåpet och tack vare den kreativa ådra den här utmaningen väckt hos mig såg jag potentialen hos två väldigt olika härvor av Fleece Artist suri blue jag hittade där. För att få rätt stickfasthet behövde jag ha dubbla trådar och det var det, tillsammans med färgkombinationen som gjorde att det inte var ett givet val. När jag nu börjat sticka känner jag mig väldigt nöjd.

Min intention var att sticka med ett garn på varje finger, men jag upptäckte ganska snart att den "engelska" metoden är hopplöst krånglig och onödig, ungefär som att knyta skorna med ätpinnar. Nu har jag båda trådarna på vänster pekfinger, den ena över pekfingret och den andra över pek- och långfinger. Det funkar ganska bra. Mönstret har börjat framträda och jag känner mig väldigt nöjd med valet av garn!

Hollywood week

För mig blev det inte någon vecka. Jag har haft en dålig period och inte stickat på ett tag. Inte heller har jag hållit koll på min mail, så först i torsdags upptäckte jag att jag blivit utmanad. När nu startskottet snart ska gå har jag panikartat letat runt på Ravelry samt i min stash efter något som kan bli ett färgsprakande projekt. Jag har ju vänt och vridit på den här utmaningen, som verkligen inte är min kopp te (precis som det ska vara!). Nu har jag landat i att det kommer att bli något lite enklare som jag har möjlighet att slutföra, snarare än ett imponerande monsterprojekt som hamnar i ufolådan. Efter moget övervägande har jag valt att sticka Eunny Jangs Endpaper mitts som jag varit sugen på ett tag, men inte vågat ge mig på. Jag stickar i två olika garner (också lite skrämmande). Det blir Rowan 4ply soft i en mörkt lila/vinröd färg tillsammans med Colinette Jitterbug i "Elephant´s dream" som är en blågrön nyans (lite av mig måste ju få vara med!). Min hiphopkaraktär trogen har jag inte full koll på var det senare nystanet befinner sig, men det bör vara åtgärdat tills att startskottet går ikväll. Mer i linje med min hiphoppersonlighet har jag tagit hela projektet med ro och varit lite halvslarvig. Nu noterar jag att mina medtävlare är väldigt ambitiösa och det är ju kul, men min blog är inte riktig i klass med vad den borde vara. Så nu ber jag om hjälp. Finns det någon underbar människa som vet hur man länkar i text till t ex ett mönster, garn etc och skulle vilja skriva en kommentar om det? Jag vore evigt tacksam! Dessutom har jag under varje inlägg lyckats få texten "länkar till detta inlägg". Det har jag förtvivlat försökt få bort, utan att lyckas. Nå, nu är det dags för mig att lägga baggybrallorna på hyllan och tränga mig i min nya färgsprakande broadwaytrikå.

So you think you can knit

För ett tag sedan anmälde jag mig till "So you think you can knit" - tävlingen, vilket jag nu till min förskräckelse upptäcker att jag glömt skriva om. Jag gick med i tävlingen som hiphopare med följande motivering:

"Jag är definitivt hiphopare (om än bara i stickvärlden!) Jag har ett i det närmaste oräkneligt antal Ufon, eftersom det är så kul att börja sticka och jag är så odisciplinerad att jag aldrig orkar avsluta något. Provlappar har jag slutat att sticka, dels för att det är tråkigt och dels för att det ändå aldrig stämmer. Jag har testat det mesta och är inte rädd för svåra saker. Ibland blir det bra, ibland helgalet. Ännu har jag inte lyckats sticka två strumpor som är lika, men alla mina strumpor är supersnygga på håll! Det är ytterst få gånger som jag handlat garn till ett projekt och sedan stickat just det som garnet var tänkt till. Jag är något så ologiskt som en rastlös stickare och kände att den här utmaningen var helt perfekt för mig!"

Och nu har jag fått min utmaning! Jag ska sticka Broadway style! Beskrivningen av den stilen ser ut såhär:

"Färgsprakande och ”dazzling”.En färg i taget är inget för dig. Fler trådar, motiv, färger och mönster ska det vara. Flerfärgsstickning i alla dess olika tekniker hör hemma på Broadway. Detta innebär förstås att din stil ofta hämtar sin form från andra stilar, men det viktiga för dig är uttrycket, och alla regnbågens vackra färger! Du är antagligen lika färgsprakande i din personlighet som i din stickning!"

Såååå...alla som känner mig och några som inte gör det förstår att det här är det ultimata utmaningen för mig. Jag har försökt. Jag har misslyckats. Vid några tillfällen har steget ut i fullständig galenskap varit nära. Men nu! Tiden är mogen. Min blågröna stickrepertoar ska blomma ut i färg och nu ska jag också lära mig att sticka bakvänt (läs English) för att slippa slänga för mycket med trådar. Det är med lika delar rädsla och upphetsning jag kastar mig ut på dansgolvet i allt för stora skor. Återstår bara att välja lämpligt projekt. Här gäller balansen att inte dansa på trygghet, samtidigt som jag måste undvika att falla på alltför komplicerade steg.

Tredje gången gillt!

När jag körde fast på min första Ishbel gjorde jag som alla rastlösa oförnuftiga människor nämligen startade på en ny. Tyvärr låste det sig där också och jag tycker att det är förfärligt jobbigt att riva upp redan stickat, särskilt sådant som innehåller sl1 k2tog psso! Så för att bättre förstå mönstret gjorde jag det enda logiska: Började på en tredje! Det låter som en tokig strategi, men det lyckades. Min senaste Ishbel (som är färdig!) är stickad i samma garn som baskern (3 stickors handfärgade silke). Nu vet jag precis och kan sätta igång och färdigställa de två andra. Godingen ligger på blockning.

Som om det inte vore nog har jag också bakat bröd idag! Jag har verkligen försökt att inte vara så där förfärligt huslig (och tro mig, det brukar inte vara något problem), men idag kom lusten över mig. Det är väl så att jag får försöka vänja mig vid att jag är mer än bilden av mig själv

(d v s någon som använder huvudet i stället för händerna och som är ganska opysslig och antihusmorsaktig). Brödet blev väldigt gott i alla fall OCH båda ärmarna på min bomullskofta är klara.

Ishbel

Jag fastnade lite på Ishbelsjalen. Det verkar som om jag hoppat över ett varv någonstans. Konsekvensen blir att jag måste riva upp flera rader. Det hade jag ingen lust till, så jag började på en Ishbel beret istället. Den är nu färdig och är på blockning över en tallrik. Den är stickad i 3 stickors handfärgade silke i färgen "Slånbär". Garnet är jättehärligt, men var tyvärr knutet på flera ställen. Jag köpte det dock på rea, endast 60 kronor för 50 gram och det är rent silke! Det gick bara åt ett och ett halvt nystan och eftersom jag köpte fyra kan det tänkas att det kan bli en matchande sjal i samma garn. Jag har även stickat lite på min bomullskofta. Hade med den på stickcafé hos Fröken Garn i torsdags. Det var väldigt trevligt att komma dit igen. Jag missade förra gången och det kändes som en evighet sedan jag var där sist. I alla fall lyckades jag sticka halva ärmen, så det finns hopp om att koftan kommer att vara klar vid månadsskiftet.

Redovisning

Jag hann inte riktigt färdigt med mina augustiprojekt. Polly Jean blev klara, men Simple knitted bodice avslutade jag först idag. Det tog ett tag att sy fast alla lösa trådar, men nu är det gjort och här är resultatet. Den är stickad i Debbie bliss cashmerino aran på stickor 4.5. Jag gjorde lite minskningar innan pärlpartiet i midjan och det var tur, för den är aningen stor ändå.

Polly Jean

Sockarna bara flyger av stickorna helt plötsligt. Nu är Polly Jean också färdiga (väldigt fint mönster!). De är stickade i Regia silk på stickor 2,5. Anledningen till mitt fokus är att jag listade alla mina Ufon häromdagen. Jag vågar knappt erkänna det, men de var trettio (flämt!) stycken. Så nu har jag gjort en plan över när alla projekt ska vara klara. De sista ska vara avslutade den siste januari är det tänkt. Det blir en tuff stickhöst!

Yippieeeeee!

Nu är mina Lakesides klara!!! Jag trodde aldrig att det skulle hända, men nu är dagen äntligen här. Förhoppningen var att kunna visa upp dem på stickkvällen på torsdag, men nu har jag åkt på kvällsjobb och kan inte komma. Bilderna kommer i alla fall här! Den som är bakifrån har jag tagit själv. Det är därför den är lite sned. Jag blev lite desperat ett tag, då jag upptäckte att batteriet i kameran var urladdat och att jag inte hittade batteriladdaren. Jag tog dock sambons gamla kamera som är första generationens digitalkamera (typ). Fördelen är dock att bilderna går snabbare att ladda upp. Nu ska jag ner på festivalen och köpa lite mat i mina nya Lakesides. Hahahahahahaaaa!

Framsteg

Nu har jag tvångsstickat lite mer på mina Lakeside och har lyckats börja på foten på nummer två. Förhoppningen är att de ska vara klara i slutet av månaden. Jag har också (äntligen!) gjort färdigt första ärmen på min bomullskofta som jag skrev om i förra inlägget. Planen var att den skulle bli klar på stickcafeet i torsdags, men jag hann inte riktigt. Jag har naturligtvis varit lite okynnig också och börjat på en Ishbel (som alla andra!) i samma garn som koftan (älskar, älskar, älskar det garnet!) Jag har velat sticka den sjalen länge, men tyckte att häftet (Whimsical little knits) var lite dyrt. När jag slutligen beslutade mig för att köpa bara sjalmönstret såg jag att man kunde ladda ner hela häftet på Ravelry till en mindre peng, vilket jag naturligtvis genast gjorde. När det var klart kunde jag förstås inte låta bli att börja sticka! Jag gjorde hela den släta biten under söndagseftermiddagen och har precis börjat på själva mönsterdelen.

Räkenskapens dag

Jag trodde att jag skulle ha en hel drös färdiga projekt när juli var slut. Det började väldigt bra med Kai-Mei och aprilsockorna, så månadens två obligatoriska är slutförda. Efter ett tag började jag, min vana trogen, att starta upp en massa nya projekt. De flesta blev inte klara. Ett som blev är Bazan. Jag var dock snål och tänkte att tre hundragramshärvor lät väldigt mycket. Jag använde två, så nu kommer jag knappt i den och när jag väl gjort det är jag fast!

Några av de påbörjade projekten (en Laminaria och en Giselle från stitchdiva) hade jag otur (läs var slarvig) med. Jag startade dem utan att ha tillräckligt med garn och nu får jag förmodligen vänta till hösten innan jag kan skaffa nytt. Ett annat nystartat projekt är stickameras julisockar Polly Jean. Den ena sockan är klar (inte så illa). Jag har dock dåligt samvete över mina Lakesides, eftersom jag fortfarande inte börjat med nummer två.

Jag har också påbörjat en Simple Knitted Bodice från stitchdiva, som faktiskt nästan är klar. (Jag behöver lite mer garn bara. Shhh, jag vet, men det finns hos Fröken garn.) Jag stickar den i Debbie bliss cashmerino aran (färgen är mycket mörkare irl, mer vinröd) och sätter själv på pärlor efterhand (originalgarnet är med pärlor). Jag älskar tekniken att sätta på pärlor med virknål! Det är så enkelt!

Utöver allt detta startade jag också upp ett eget projekt. Det är en liten kofta med...sjalkrage heter det nog inte, nej, men jag vet inte vad jag ska kalla det annars. Jag stickar i ett underbart ekologiskt bomullsgarn som finns hos Fröken garn. Stickningen är inspirerad av en kofta som en av mina vänner hade på sig för några veckor sedan (det är du Koola K!) Jag stickar ur huvudet och är så himla nöjd med mig själv (och garnet!)

Aprilsockor och bilder

Aprilsockorna är äntligen klara! Nu är det bara att köra igång med nummer två i majparet!

Här kommer bilderna som skulle varit med i föregående inlägg:

Sambosockarna!

Födelsedagsgarn!

Coquette Lace tube top som är allt annat än slankande. Huh!

Utöver detta har jag också hunnit färdigställa mina Kai-mei samt blockat vårsjalen:

Resultat juni!

Juni månads två projekt är klara! Det ena är sambosockarna (äntligen!) som sambon ska få i födelsedagspresent (i mitten av juli, men ändå!). Det andra är en top från Fitted Knits: "Coquette lace tube top". Tyvärr finns det ännu inga bilder, eftersom min nya kamera saknar en sån där söt sladd som för över bilder från kameran till datorn och det funkar naturligtvis inte med den gamla!

Jag har varit i Stockholm i veckan och under den långa bilresan hem lyckades jag sticka tre repetitioner "blossom chart" på min Laminaria som aldrig blir klar. Jag passade även på att köpa lite garn när jag var i huvudstaden. Hos Wincentgarner fyndade jag några nystan cashcotton till reapris. Det blev också en härva Malabrigo Lace hos Marias garn (inte till reapris, hu!). Jag fick minsann lite garn på födelsedagen också. För första gången faktiskt! Fleece Artist suri blue i favoritfärgen Periwinkle och två härvor i en ny bekantskap Sangria. En härva Colinette Jitterbug i Elephant´s Dream fanns också med. Det var sambon som ansträngt sig lite extra. Och så hade föräldrarna ju slagit på stort med ovan nämnda kamera, som ju tyvärr inte är klar att använda riktigt än.

Nu under semestern hoppas jag kunna färdigställa några fler projekt än jag vanligtvis gör. Det finns sannerligen en rik källa att ösa ur!

Sockar en masse

En del har hänt sen sist, både på stickfronten och i övrigt. Jag och sambon besökte Sweden Rock Festival för tredje året i rad (fast det var första gången jag var där under hela festivalen). Underbart som vanligt, men fruktansvärt kallt (tvärtemot vad det brukar). På fredagkvällen var det tre grader! Dessutom har jag köpt två Billy bokhyllor med vitrindörrar till min hemska garnhörna, som nu ser riktigt trevlig ut. Det enda negativa är att man verkligen ser hur mycket garn jag har! Det har stickats en del också (dock ej på Thermal, jag ska, jag ska!) Tre olika sockar har det blivit. Ingen kompis till någon av dem (jag vet, jag behöver terapi!), men jag är nöjd med alla och jag har äntligen fattat det fruktade "kitchener stitch"! Den ena Lakeside strumpan är klar. Den kunde varit längre, men annars är den till belåtenhet. Jag har också stickat en Kai-Mei från underbara Sock Innovation. (Garnet är Lorna´s Laces Shepherd sock). Den tredje sockan är också Cookie A och det är en Pomatomus. Jag verkligen älskar det mönstret. Det ser så perfekt ut! (Pomatomus stickar jag i Fleece Artists Merino 2/6).

Hurra!

Jag lyckades! Har precis avslutat det andra projektet för maj månad. Det gick trots att jag legat lågt med stickningen på senaste tiden. Benvärmarna är väl lite av ett fuskprojekt med tanke på att de är stickade i Eskimo, men, men... Sambon är hemma (och kameran med) så nu kommer bilder på sjalen också:

Kanske kommer jag att jobba lite extra med Thermal framöver. Jag vågar inte säga att den kommer att bli ett av de färdiga juniprojekten. Det vore lite väl vågat. Men kanske, kanske att den kan bli klar någon gång i sommar. Jag har stickat lite på knästrumporna också (eller i alla fall den första). Garnet är underbart och så är det ju färgen!